Fight is the way to survive

Fyfan vad INTE. BRA. JAG. MÅR. Tror jag dog en aning efter ridningen, men det var det nästan värt! Red lilla elefanten (Millie.... hon är som en liten elefant, lite klumpig, lite seg, men söt) och det gick ialla fall bra/helt okej! Tar dock alltid så jäkla lång tid tills hon börjar slappna av och jobba ordentligt osv, får ju halvt jobba ihjäl mig innan det ska släppa. Men fan vad fin hon blir på slutet ändå! Känner mig ju bra dum när Katta skulle prata med mig efteråt så hon får ställa ja och nej-frågor om hur jag tyckte att det gick, så jag kan nicka eller skaka på huvudet. Rent ut sagt: det suger så jävla hårt att inte kunna prata.

Dog en aning i soffan (hur många gånger har jag dött? skriver ju att jag dör hela tiden hah...) när jag kom hem, kollade på robinson och drack te... låter brutalt vuxet :(
Jaja, nu ligger jag i alla fall i min sääääng (ovanligt). Ska försöka ta mig till skolan imorgon, bara jag inte har feber. Men det har jag ju inte haft dom senaste dagarna, så jag tror nog att det ska funka ändå!

Kommentarer
Postat av: Elin

JAHA, ;) var de därför du viska? :D haha

2011-09-16 @ 21:06:46
Postat av: Maja (:

viskade och viskade... jag tyckte jag pratade rätt högt just då ;) haha nä men det var därför.. ;)

2011-09-17 @ 10:58:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0